Det kanske var fel titel jag valde på bloggen. Första gången vi satte foten på svensk mark var ju inte ens i närheten av Ystad. Vi var på väg till Abisko in norra Lappland och befann oss utanför Riksgränsen en liten vintersportsort belägen vid den norska gränsen. Vi tänkte stanna vid gränsen och ta kort. Sådant gör man ju när man besöker ett nytt land.
Gränsskylten snart dök upp men bilen åkte förbi. Varför stannar du inte bilen?, ropade jag till min man. Det var ju gränsen vi passerade precis. Gränsen?, sade han och skakade på huvudet. Jag har inte sett någon skylt med ordet “Sweden”.
Men landet heter ju inte “Sweden”, förklarade jag. Mina kunskaper i det svenska språket var närmast obefintliga på den tiden men det visste jag redan då – landet heter Sverige!
Sedan dess har vi åkt över riksgränsen flera gånger och vi har blivit ganska förtjusta i Sverige. Jag har också försökt lära mig tala svenska. Det är ju roligare när man kan prata med folk. 🙂 Min man har tyvärr inte lyckats lära sig svenska men vad landet heter det vet han dock och han aldrig glömmer stanna bilen när vi passerar gränsen.
Det spelar ingen roll om det nu är gränsen mellan Norge och Sverige
eller mellan Finland och Sverige
eller gränsen mellan Danmark och Sverige. Vi stannar alltid och fotograferar gränsskylten.
Väl nästan alltid. Den här gången gick det inte att stanna och ta kort. Det får man tyvärr inte på Öresundsbron 😦 .
Förståndigt. Ni var inte inne på att råka ut för motorstopp eller något liknande? 😉
LikeLike
Eller punktering som Kurt i “Innan frosten” 😉
LikeLike